© 2018 by Randiga Huset

Funderingar kring Allhelgonahelgen och Halloween

November 2, 2018

När vi i Randiga Huset pratar med barn och ungdomar om hur deras förälder eller syskon är begravda får vi väldigt många olika svar kring hur det är att gå till graven. En del svarar att de aldrig går dit för det är inte där de har sina minnen. Andra säger att de i början gick dit nästa varje dag för att det var det enda som gav tröst men att de nu inte har samma behov längre. Vi pratar om skillnaden att ha sin anhöriga strödd i en minneslund, askgrav eller att ha en grav med gravsten att gå till. En del tycker att det är bättre med gravplats för där kan de dekorera som de själva vill. Rita teckningar, skriva hälsningar och dela med sig av sina tankar. Några berättar att de brukar ta med sig fika eller mat på de viktigaste dagarna som exempelvis födelsedag, dödsdag och helgdagar och andra säger att de bara går dit, tänder ett ljus och går därifrån. Hur hanterar och resonerar de som aldrig har varit vid graven efter begravning eller urnnedsättning? Några talar om att det känns alldeles tom när de går dit och därför inte betyder något för dem. En del pratar om rädslan över de känslor som de tror ska välla fram, andra berättar att de har en ritual hemma. Många har ett minnesbord där de tänder ljus vid ett foto varje dag under lång tid. 

På något sätt verkar alla vara klara över sina val och det är väldigt skönt att höra att vi alla hittar vårt eget sätt att förhålla oss.

 

 

Hur kommer det sig egentligen att vi söker upp våra gravplatser under Allhelgonahelgen.

Hur gammal är egentligen traditionen och varför hedrar vi våra döda just i början på november? Vi bestämmer oss för att ta närmare reda på hur allt hänger ihop.

 

I flera förkristna trosföreställningar var den 1 november en dag då man firade de döda. På 1000-talet kallades den 2 november alla själars dag. Man bad för dem som kanske inte befann sig i himmelriket. Sverige var katolskt, bönen för själarna hade att göra med den romersk-katolska tanken om skärselden.

 

I samband med reformationen upphörde dagen att vara helgdag ända till 1983 då det blev dagen efter alla helgons dag.

Ljusen på gravarna då? Man trodde att de döda behövde vägledas med ljus och eldar. Det är det som lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar.

I Sverige var det först mot slutet av 1800-talet som bruket att tända ljus vid gravarna växte fram, främst i städerna. Ljusen tändes som regel vid avlidna barns gravar. Det skedde mest vid jul. Man hade små julgranar vid barngravarna.

Först efter andra världskriget började seden med ljus på gravarna att tändas under allhelgonahelgen. Inspirationen kom från katolska länder i Europa.

Under Allhelgonahelgen pryds hundratusentals svenska gravar med granris. Kyrkogårdarna kommer att lysas upp av tända ljus.

 

Allhelgonadagen infaller alltid den 1 november. Detta till skillnad från alla helgons dag som infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november.1953 flyttades alla helgons dag till en bestämd lördag som samtidigt blev allmän helgdag i den då sex dagar långa arbetsveckan. Samtidigt ändrades namnet på 1 november till allhelgonadagen.

 

Granris på graven

Idag är vi många som smyckar våra gravar med kransar av granris. Varför just granris?

Bengt af Klintberg berättar att det förr var vanligt  i Sverige att strö ut granris vid begravningar. Det mörka, allvarliga granriset var en motsvarighet till utsmyckningen med björklöv vid bröllop och andra glada fester. Kvistarna hade också en symbolisk betydelse: den ständigt gröna granen var en bild för det eviga livet.

 
Harry Martinsson diktar om granens betydelse i Norden "Vårt skärm, vårt beskydd, svordomsupptagande, vinterhärdig, våra hjärtans grovhjälp, våra gravars ris",

 

Halloween i Sverige

Vi har alla vår uppfattning om denna nya tradition som tagit sig in i Sverige. När nya vanor tar sig in i ett samhälle är det oftast för att en del människor kan identifiera sig med firandet och känner behov av att ta upp de nya tankarna. 

Enligt Aftonbladet lär det ha varit skämtbutiken Buttericks vd, Bengt Olander som introducerade den anglosaxiska halloween-traditionen i Sverige. Firandet förlades till allhelgonahelgen eftersom den låg närmast 31 oktober, då amerikanarna firar halloween.

Genom åren har handeln provat att hålla isär datumen för halloween och allhelgona efter kritik mot att skelett och gravljus säljs sida vid sida i butikerna. Men oftast sammanfaller halloween och allhelgonahelgen.

Tidigare har det funnits en rädsla för att halloween skulle konkurrera ut allhelgonafirandet. Det har istället visat sig att seden att tända ljus på gravarna kring allhelgona ökat parallellt med att halloween gjort sitt intåg i Sverige.

 

Vad kommer vi fram till i våra funderingar när vi nu fått lite mer kunskap?

Det kanske inte har så stor betydelse hur historien ser ut. Oavsett hur du tänker och väljer så känns det fint och trösterikt att ha en särskild dag där vi stannar upp en stund i vår hektiska vardag och ger oss chansen att minnas våra kära saknade.

Please reload

Featured Posts

Välkommen till Randiga Husets Blogg LIVSVIKTIGT. En kunskapsblogg som handlar om livet i utsatta livssituationer ur ett barn och ungdomsperspektiv.

LIVSVIKTIGT

November 1, 2016

1/1
Please reload

Recent Posts

August 13, 2019

February 13, 2019

January 30, 2019

December 6, 2018

October 9, 2018

Please reload

Archive