© 2018 by Randiga Huset

Lasse – “Hur jag än försökte fick jag det inte att gå ihop. Nu kan vi fylla luckorna tillsammans.”

April 24, 2018

Hej!

Du som följer vår blogg vet att du här kan läsa om sorg ur ett barn och ungdomsperspektiv och få tips om hur du som medmänniska kan underlätta i deras vardag. Kunskap är en viktig del i att vara ett bra stöd. Förståelse en annan. Som utomstående kan man aldrig fullt ut sätta sig in i vad det innebär att leva med en förlust, men för oss känns det viktigt att du som läsare får en möjlighet att möta några av de familjer som kommer till Randiga Huset. Vår förhoppning är att det skall ge dig ökad förståelse för deras utmaningar och insikt i på vilka sätt du kan vara ett stöd. Berättelserna vi kommer att dela med er under  kommande veckor bygger på verkliga upplevelser men detaljer är ändrade för att skydda familjerna.

 

LASSE

Det är Lasses mormor som ringer till Randiga Huset och berättar att hon är orolig för sitt barnbarn. Han heter Lasse och hans mamma dog för några månader sedan. Mormor försöker hälsa på Lasse och hans pappa så ofta hon kan. Besöken gör henne bekymrad. Lasse har dragit sig tillbaks allt mer och samtalen mellan far och son är fåordiga. När hon försöker prata med pappan säger han att prat inte förändrar det som skett så det är lika bra att lägga locket på och gå vidare.
 

Efter ett långt samtal om hur mormor kan vara till stöd för Lasse föreslås att han skall komma på samtal till Randiga Huset. Redan vid första besöket förstår personalen att familjen inte berättat hela sanningen kring mammans död för Lasse och hans tankar upptas helt av att försöka fylla i luckorna. Han kan inte sova på nätterna och i skolan har han svårt att koncentrera sig. För att hjälpa Lasse vidare i sin sorg känns det viktigt att han får svar på sina frågor och att han och pappa skapar förutsättningar för en bra dialog. De kommer därför överens om att bjuda in pappa till nästa samtal. När det är dags att avsluta för dagen säger Lasse:
 

”Det här är första gången som jag på riktigt pratar om mammas död. Det känns jätteskönt.”
 

Vid nästa tillfälle kommer pappan först på egen hand och i ett förtroligt samtal sätter han ord på något mycket svårt:
 

”Det gör så ont att jag inte kan prata utan att börja gråta och jag vill inte att andra ska se hur svag jag är.”

 

Det fortsatta samtalet handlar till stor del om förtvivlan och känslan av otillräcklighet, om rädsla att inte kunna finnas där för sin son och om hur svårt det är att hitta orden som bryter tystnaden som uppstått mellan dem. När Lasse ansluter till samtalet pratar de för första gången om det som hände och börjar bygga på en dialog där de kan mötas i sin sorg.
 

Familjen går idag i stödgrupp. Lasse har fått svar på sina frågor vilket gör att hans sömn fungerar och arbetet i skolan går bättre. Pappa får stöd att hantera sina känslor och de utmaningar han upplever i sitt föräldraskap. Lasse, pappa och mormor ses ofta och idag kan de ha trygga och förtroendefulla samtal. De pratar ofta om mamma. Om minnen och saknad och tillsammans lagar de mammas favoriträtter.
 

Nästa vecka får ni träffa Lisa.


Med omtanke
Randiga Huset

Please reload

Featured Posts

Välkommen till Randiga Husets Blogg LIVSVIKTIGT. En kunskapsblogg som handlar om livet i utsatta livssituationer ur ett barn och ungdomsperspektiv.

LIVSVIKTIGT

November 1, 2016

1/1
Please reload

Recent Posts

August 13, 2019

February 13, 2019

January 30, 2019

December 6, 2018

October 9, 2018

Please reload

Archive