Samtal i klassen

Idag vidgar vi cirkeln och tittar närmare på hur ett dödsfall kan påverka klassen. Hur den påverkas styrs till viss del av vad som hänt. Om en elev eller personal på skolan har dött blir påverkan av naturliga skäl större än om det är en elev i klassen som förlorat en närstående. I dagens inlägg kommer vi försöka presentera lite generella råd kring hur man kan prata om det inträffade i klassrummet. För mer ingående information eller råd i specifika situationer får ni gärna kontakta oss på Randiga Huset.

Att prata om döden i klassrummet ger barnen en möjlighet att få sätta ord på sin upplevelse och dela med sig av sina tankar och känslor. Även barn som drabbas indirekt av ett dödsfall påverkas. Om kamratens mamma, pappa, syster, bror eller vän kan dö blir livets skörhet verklig. Beroende på barnets ålder kan de mer eller mindre sätta förlusten i relation till sitt eget liv rädslan för att själv drabbas kan väcka oro. Det är viktigt att barnen inte lämnas ensamma med sina tankar.

Det finns många positiva aspekter av att prata med barnen. Det ger dem en möjlighet att uttrycka sina känslor i ett tryggt sammanhang. De kan tillsammans med kamraterna få möjlighet att normalisera sin upplevelse genom att upptäcka att de delar många tankar och känslor. Genom att prata öppet om situationen ökar förutsättningarna för att eleverna fortsatt skall kunna prata om det inträffade vilket i sin tur leder till ett starkare kamratstöd. Precis som den enskilde individen behöver få verktyg att hantera den nya livssituationen behöver klassen få lära sig hur de skall förhålla sig till det inträffade för att underlätta och stärka kommunikationen och stödet bland kamraterna även över tid.

Inför ett samtal bör man avsätta gott om tid. Hur lång tid beror på hur gamla eleverna är och vad som inträffat. Det är inte bra om man behöver avbryta mitt i. Det kan, om möjligt, vara bra att förbereda klassen på att man skall prata om det som hänt. Man bör även informera barnens familjer om att samtalet kommer/har ägt rum så de är beredda på eventuella frågeställningar som barnen tar med sig hem. Som vi skrev i förra veckan är det viktigt att ta hänsyn till elevens/familjens önskemål kring samtalets ramar.

Här är några riktlinjer kring hur man kan lägga upp samtalet. Ibland kan det vara skönt för dig som är lärare att ha ett stöd i form av en kollega, tänk då på att det skall vara någon som barnen känner och har förtroende för.

Del 1) Inledning Berätta om varför du har initierat detta samtal och berätta om hur du lagt upp det. Förbered barnen på att de kan vara många intryck som kan ge reaktioner men att ni kommer att ha gott om tid att prata om det nu och att det kommer att finnas möjlighet att prata om det igen vid ett senare tillfälle. Förbered gärna klassen på tänkbara reaktioner som att man kan bli ledsen, arg, rädd och att det kanske kommer att kännas jobbigt men att det efter en tid kommer att kännas bättre om man får prata om det.

För att skapa trygghet i klassrummet finns ett par viktiga regler: - Inget av det som sägs av andra i klassrummet får lämna rummet. Barnen får gärna berätta om sina egna tankar och känslor men inte berätta om det andra sagt. - Ingen får kritiseras eller retas för något han eller hon sagt eller hur man reagerat. - Man får bara tala för sig själv. Inte för andra. - Man väljer själv hur aktivt man vill delta i samtalet.

Glöm inte att fråga barnen om det är någon mer regel som känns viktig för dem!

Del 2) Fakta Här berättar läraren och/eller eleven om de fakta som finns kring det som skett. Som alltid gäller det att vara tydlig (läs mer om vad som är viktigt att tänka på i samtal med barn här. Se till att ha så mycket fakta som möjligt kring det inträffade. Barn har ofta ett stort behov av information. Genom att gå igenom fakta kring händelsen minskar risken för ryktesspridning och spekulationer.

Del 3) Tankar Det är ofta bra att fråga barn om hur de tänker snarare än hur de känner. Det är en fråga som upplevs som lättare att besvara och som vanligtvis ger en naturlig övergång i reaktioner.

Del 4) Reaktioner När eleverna berättar om sina intryck och reaktioner är det som lärare bra att inte direkt bekräfta att det är normalt utan istället inkludera klassen genom att ställa frågan ”är det någon mer som tänker/känner likadant?” Då får barnen en känsla av att dela sin upplevelse vilket ger den en bekräftelse på att deras reaktion är normal.

Ofta är det tanke- och reaktionsfasen som upptar större delen av samtalet. Känsloreaktionerna kan bli starka. Låt klassen vara del i stödet genom att exempelvis be den som sitter i bänken bredvid lägga armen om den som är ledsen, det skapar gemenskap och sammanhållning och barn är bra på att visa varandra omtanke. Ibland kan det vara bra att använda sig av olika övningar. Kontakta oss på Randiga Huset så kan vi ge er tips om bra övningar utifrån gällande situation.

Del 5) Information Här samlar läraren ihop de tankar och känslor som uppkommit under samtalet, visar på likheter och bekräftar det normala i elevernas upplevelser och reaktioner. Läraren bör även berätta om hur man brukar reagera på kortare och längre sikt men också berätta att det inte finns några rätt eller fel sätt att reagera på. Berätta gärna att sorg är något som kommer att ta lång tid så att de andra barnen i klassen förstår att den som förlorat någon kommer att behöva lite extra omsorg och ha sorg även när deras liv är som vanligt igen. Del 6) Avslutningsfasen Här sammanfattar man det som sagts och pratar om vad som skall hända nu. På vilket sätt vill man uppmärksamma det som hänt. Kanske vill man ordna en minnesstund, tända ljus, besöka graven, bestämma att man skall göra olika aktiviteter som knyter an till det inträffade, ha ett nytt samtal lite längre fram. Som vanligt vill vi rekommendera dig som vuxen att vara nyfiken och lyssna till det barnen säger. Lyssna till deras förslag. I dessa hittar ni nycklarna till deras behov.

Följ gärna upp samtalet när behov finns och var lyhörd för hur samspelet i klassen ser ut. Vi vet av erfarenhet att dynamiken kan påverkas och då kan eleverna behöva lite hjälp på traven.

Vi vill avsluta detta inlägg med en liten film.

Nästa vecka tar vi upp ett viktigt ämne för dig som är pedagog; hur du kan ta hand om dig själv i en ansträngd situation?

Med omtanke Randiga Huset