© 2018 by Randiga Huset

Du som i din profession möter barn/unga/familjer som har eller kommer att förlora en viktig person har en viktig roll att fylla. Din kunskap och ditt bemötande kommer att göra skillnad för hur familjerna kommer att kunna hantera det som sker.

Varje dag förlorar ungefär 9 barn under 18 år en förälder i Sverige. En del mister sin förälder plötsligt, ibland genom dramatiska händelser som olycka, självmord eller mord. För andra föregås förälderns död av en kortare eller längre sjukdomsperiod. Uppskattningsvis 40% av dödsfallen beror på cancer. Mellan 500 och 600 barn förlorar sin förälder genom självmord. Att förlora en förälder är bara en del av helheten. Statistiken berättar inte för oss om alla dom barn som kommer att uppleva förlusten av syskon, mor-/farföräldrar, mostrar, farbröder, bonusföräldrar nära vänner och andra viktiga personer. Enligt svensk lag skall barn som anhöriga ha rätt till information, råd och stöd när en förälder är allvarligt sjuk eller plötsligt avlider.

 

En närståendes svåra sjukdom och förtida död är bland det mest traumatiska som kan drabba ett barn. Utöver en normal kris- eller sorgereaktion kan det få konsekvenser för barnets psykiska hälsa på kort och lång sikt. Vid ett plötsligt och eller traumatiskt dödsfall  är risken större för allvarligare och mer långtgående reaktioner, för traumatisk stress och komplicerad sorg. I vår verksamhetsrapport kan du läsa mer om risk- och skyddsfaktorer.

 

Barns och ungas reaktioner påverkas bland annat av deras ålder, utveckling, hur dödsfallet förklaras för dem, vilket förhållande de hade till den avlidne, tidigare erfarenheter i livet, den/de kvarvarande föräldrarnas förmåga att ge stöd och kommunikationen i och omkring familjen. Vi ser tydligt att stödet i familjen och barnets eget nätverk har stor betydelse. 


De/de kvarvarande föräldern/föräldrarna eller andra viktiga vuxna ställs inför att hantera både sina egna reaktioner och barnens samtidigt som en lång rad praktiska frågor skall lösas. Det är ett stort ansvar att lägga på föräldern som skall räcka till både känslomässigt och praktiskt. I vilken utsträckning detta är en utmaning de kommer att klara av är till stor del avhängigt av det stöd de får från sin omgivning och samhället för att hantera situationen. Familjerna är i stor utsträckning i behov av såväl rådgivning som konkret stöd. Föräldrarna ställs inför en rad nya frågeställningar, så som hur man bör prata med barnet om det som sker och många behöver resonera kring exempelvis visning, begravning. När en familjemedlem är svårt sjuk visar forskning att många föräldrar är osäkra på vilken information de skall ge sitt barn och hur de skall gå till väga. Brist på kunskap om vikten av att inkludera barnet i det som sker leder ofta till att man väntar in i det längsta med att berätta för barnet om sjukdomens allvar.


Enligt det nationella vårdprogrammet för palliativ vård behöver barn som har en döende förälder få hjälp med att förstå vad som händer. Det är viktigt att de känner sig inkluderade och får det stöd de behöver för att hantera situationen. De behöver få balanserad information om sjukdomen, orsak, prognos, vård och behandling. De behöver få förklarat för sig hur barnet själv, den som är drabbad, familjen och omgivningen kan komma att tänka och reagera. De behöver få veta vart de kan vända sig med sina funderingar i de fall de inte känner att de kan eller vill fråga sina närmaste. Små barn och barn som lever med en ensamstående förälder behöver även få tydliga besked om vem som kommer att ta hand om dem och var de skall bo.

 

Barns sorg

I forskningen brukar barns sorg beskrivas som randig. De växlar fort mellan olika sinnesstämningar och deras ränder präglas av hög närvaro. Ena stunden kan barnet vara helt otröstligt för att i nästa stund leka och skratta till synes oberörd. Att sorgen är randig är naturens sätt att skydda barnen. Med begränsade förutsättningar att hantera en så stor påfrestning är det kroppens och själens sätt att hjälpa barnen att hantera sin förlust. Randigheten är ett tecken på att allt fungerar som det skall. Det är viktigt att vuxna förstår det så de inte tror att barnen har glömt eller att de inte förstår annars uppstår en risk att vi inte ser barnets behov av stöd och att de lämnas ensamma i sin sorg.


Normala sorgreaktioner hos barn och unga kan variera från nästan inga synliga reaktioner alls till mycket starka och långvariga reaktioner. Oavsett måste vi komma ihåg att sorg tar tid. Social tillbakadragenhet är vanligare två år efter dödsfallet hos barn som förlorat en förälder.

På längre sikt är det inte ovanligt med uppdämd, försenad sorg, en känsla av att sorgen inte läkt och återkommande sorg. I takt med ökad mognad och förmåga att förstå och sätta ord på sin upplevelse kan sorgen komma tillbaka och det är viktigt att förstå att ett barn som förlorat en för dem viktig person kommer att bära med sig saknaden genom livets alla faser då förlusten av den avlidne aktualiseras. 

 

”The death of a loved one is not something you accept. Grief is not something you get over. Living with loss a lifelong adjustment to what happened. Life will never be the same again but with time you will learn to live with.” // Pojke 18 år

Professionens roll
Du som i din profession möter barn/unga/familjer som har eller kommer att förlora en viktig person har en viktig roll att fylla. Din kunskap och ditt bemötande kommer att göra skillnad för hur familjerna kommer att kunna hantera det som sker. Randiga Huset erbjuder en rad utbildningar som ger dig den kunskap du behöver.

<<Här kan du läsa mer om våra utbildningar

För dig som arbetar i förskola/skola vill vi även rekommendera handböckerna ”Du är en viktig vuxen”. I dem får du, utöver ökad kunskap, konkreta tips och råd hur du kan stödja barn utsatta livssituationer.

<<Beställ ditt exemplar här.

  • Facebook App Icon