När vi skall lära oss tala gör vi det med ett ord i taget, ivrigt påhejade av vår omvärld. När vi skall lära oss skriva gör vi det en bokstav i taget med stöd av våra pedagogiska mentorer. När vi skall lära oss räkna får vi förklarat för oss hur varje räknesätt fungerar. Tålmodigt tillåts vi öva upp våra färdigheter. Kunskap läggs till kunskap och vi skapar oss en förståelse för hur vår omvärld fungerar. Är det inte lite konstigt, att om vårt liv slås i spillror, om den som är så viktig blir sjuk eller en älskad dör, förväntas vi veta hur vi skall göra för att kunna hantera denna omställning. Vi förväntas ha ett språk att sätta ord på vår upplevelse, en förståelse för vad som händer.
Efter en lång tid i mörker tror jag att alla längtar otåligt efter de första vårtecknen. Många har varit hårt drabbade av influensa och förkylning och ett tag verkade det som att det aldrig skulle ta slut. Så plötsligt, är det fortfarande ljust ute när det är dags att packa ihop för dagen. Jag märker det när jag ska låsa kontorsdörren och gå hem för dagen. Plötsligt ser jag nyckelhålet utan att famla och anstränga mig! Jag är i otakt med kalendern. Jag har aldrig förstått mig på varför det nya året börjar i januari när det är som mörkast. För mig börjar året när ljuset kommer tillbaka. När snön och isen smält bort och jag börjar spana efter den första vårblomman. Ni vet den där gråtråkiga, t
Vi lever i en lösningsfokuserad kultur där vi med ord och handling skapar skillnad. I många situationer är det egenskaper som kan ge tak över huvudet, en tryggare vardag, mat på bordet. Det värmer i hjärtat att läsa om alla de initiativ runt om i landet som skapar förutsättningar för en ny, tryggare framtid för dem som levt i otrygghet. Men så finns det också de tillfällen när orden fattas oss och varje handling känns otillräcklig. I mötet med familjen som tagit emot ett dödsbud, mamman som har ett par månader kvar att leva, barnet som blir ensamt kvar… I vårt arbete är det vardag att möta den som har det svårt. Vi får ta emot många förtroenden och dela tankar om liv, död, meningslöshet och
Det är alltid lika roligt att få mail med berättelser om hur våra inlägg gör skillnad i er vardag. Tack! Extra uppskattade brukar våra olika övningar att vara så här kommer ännu ett förslag på en övning. Denna gång handlar det om vad vi visar för andra och vad vi håller inom oss. Vissa känslor är kanske lätta att visa, till exempel om man är glad eller har gjort något bra. Kanske till och med om man känner sig lite nervös. Andra känslor kan vara svårare. Kanske känner man skam eller skuld. Kanske är man arg eller ledsen och vill inte att tårarna skall synas. Eller så kanske man är glad fast det känns som om man inte borde få vara det. Kanske känner man att det finns en förväntan från omgivni
