Om sorg i barnfamiljer efter förlust av en familjemedlem

Sorgen kan ta tid

Efter ett tag glömmer omgivningen bort sorgen. Livet för kompisar återgår till det vanliga medan barnet som förlorat någon nära, börjar förstå vidden av förlusten. Begravningen har varit och livet börjar hitta någon ny ordning. Det är inte ovanligt att föräldrar eller vuxna i barnets omgivning är oroliga för att barnet inte sörjer ordentligt, eller på riktigt, eller att det fastnat i sin sorg. Men barn sörjer inte nödvändigtvis som vuxna. En del barn inväntar att de andra familjemedlemmarna ska sörja först och sedan börja må bättre, innan de själva kan börja sörja. Andra barn reagerar flera år efter förlusten. En del barn pratar med vänner och andra vuxna i stället för sina föräldrar. Andra går ensamma till graven utan att berätta det, för att få vara ensam med sina tankar och ha en inre dialog med den som dött. Sorg måste få ta tid och det finns ingen förutbestämt ordning för sorgen. Det viktiga är att skapa ett tryggt utrymme där barnen känner att de blir lyssnade på. Reaktionen och sorgen kan komma efter 3 månader eller 3 år, det kommer när barnet är redo. . Sorg tar lång tid och kan återkomma i olika faser i livet.

‍

Att lära sig leva med sin sorg

Det finns sätt att lära sig att leva med sin förlust och sorg. Att vara mitt i sorgen kan kännas mycket tungt, och det kan upplevas som omöjligt att någonsin kunna hitta en väg framåt igen. Det är möjligt. Men det tar tid, kraft och mod. Saknaden kommer alltid finnas där som en del av det nya livet. Den kommer vara mer eller mindre påtaglig i perioder, men det går att leva vidare trots en fruktansvärd förlust.

För att integrera förlusten i sin nya livsberättelse är några saker extra viktigt:

‍

Bearbetning

Det är viktigt att få möjligheten att bearbeta det som inträffat. Det hjälper till att skapa en sammanhängande berättelse om det som hänt och kanske till viss del få svar på frågan varför. Det ger också tillfälle att få uttrycka och dela med sig av sin upplevelse.

‍

Reflektera över det liv man fick tillsammans

Det är viktigt att få reflektera över det liv man levt tillsammans. För att få en helhet behöver man lära sig att hantera både det som var bra och mindre bra. Det är inte ovanligt eller konstigt att känna motstridiga känslor inför den som dött. De dagar saknaden fylls av fina minnen av tiden tillsammans kan vara smärtsamma. Samtidigt som de dagarna där saknaden blandas med ilska och besvikelse över det som inträffat ofta är mer komplexa och då svårare att hantera.

‍

Bygga en minnesbank

Trots att den som dött inte finns kvar i sin fysiska form finns relationen kvar som minnen. Det är en tillgång och kan hjälpa till att berätta den historia man haft tillsammans. Minnen hjälper också för att skapa en inre relation och dialog till den som dött. Arbetet gör att relationen förändras istället för att brytas. Tillsammans som familj kan man låta minnet leva kvar av den som dött. Att dela med sig av gemensamma upplevelser gör att den som dött ändå är med i det dagliga livet. Den blir omtalad, tänkt på och saknad.

‍

Kommunicera

När en älskad människa dör gör det ont. I många familjer blir det plötsligt svårt att prata med varandra. Det kan handla om att sorgeprocessen är på olika ställen, att olika familjemedlemmar vill skydda varandra, att man är rädd för att göra någon ledsen. För att kunna bearbeta, reflektera och minnas, är det viktigt att prata med varandra om både det vardagliga men också mer existentiella funderingar.

‍

Hantera högtider och årsdagar

Prata om förväntningar inför högtider och årsdagar

Högtider och årsdagar kan vara en svår tid för de barn som förlorat en familjemedlem. Ofta är dessa dagar familjefokuserade, med många traditioner och saknaden kan bli påtaglig.


Som förälder är det vanligt att vilja “hoppa över” högtider som jul, påsk och midsommar. Det är svårt att få energin att räcka till och det kan till och med kännas meningslöst. En del vill resa bort, andra vill skapa helt nya traditioner som gör det lättare att ta sig igenom högtiderna. Barn och unga brukar dock ofta uppskatta dessa högtider, och vill gärna att saker och ting ska vara som tidigare. Detta även om det blir mer tydligt att den som dött saknas och att det kanske inte blir precis som tidigare.

Inför högtider och årsdagar är det viktigt att prata om förväntningar. Det är viktigt att lämna utrymme för var och en att få uttrycka sina tankar och känslor. Det finns inga rätt och fel, det finns bara olika.

‍

Tips på vad ni kan göra i er familj

• Tänd ett ljus för den som finns i era tankar

• Besök en plats som betyder mycket för er

• Skriv ner dina tankar eller rita en bild på ett kort till den som finns i era tankar och ta med till graven.

• Om ni inte orkar laga mat. Gå till familjens favoritrestaurang eller beställ take-away.

• Häng en dekoration i granen/påskriset som betyder något speciellt för er och den som dött.

• Berätta för de som står er nära att det kan vara lite extra jobbigt under högtider/årsdagar.

‍

Tips till dig som står vid sidan om en familj i sorg

• Laga några extra portioner eller baka en stor sats när du ändå håller på.

• Bjud in barnen att hjälpa till att baka så får de en paus i sorgen.

• Bjud in den som är ensam att fira med dig och din familj. Kom ihåg att även om svaret är nej så betyder inbjudan mycket.

• Erbjud dig att vara barnvakt en stund för att hjälpa den/de föräldrar som vill handla julklappar, eller fixa hemma.

• Dela med dig av dina egna tillkortakommanden och minska pressen på en perfekt högtid


Oavsett var, hur eller med vem du tillbringar högtiden eller årsdagen är det viktigt att vara snäll mot sig själv och försöka bortse från måsten och normer.

När en älskad människa dör gör det ont. I många familjer blir det plötsligt svårt att prata med varandra. Det kan handla om att sorgeprocessen är på olika ställen, att olika familjemedlemmar vill skydda varandra, att man är rädd för att göra någon ledsen. För att kunna bearbeta, reflektera och minnas, är det viktigt att prata med varandra om både det vardagliga men också mer existentiella funderingar.

‍