Allmän information om barn i sorg

Statistik om barn i sorg

Varje dag förlorar ungefär 9 barn under 18 år en förälder i Sverige. En del förlorar sin förälder plötsligt, genom händelser så som en olycka, självmord eller mord. För andra föregås förälderns död av en kortare eller längre sjukdomsperiod. Uppskattningsvis är cirka 40% (1400 st) av dödsfallen på grund av en cancersjukdom, och runt 11% (400 st) per år förlorar sin förälder genom självmord.

Det finns inget uttalat statistiskt underlag för alla de barn som förlorar ett syskon. Statistik visar dock att det dör cirka 500 barn/år i Sverige, och att familjer i Sverige idag har 1,8 barn/familj, vilket innebär att det sannolikt finns minst lika många barn som förlorat ett syskon, som det finns barn som dör per år i Sverige.

Det finns heller inget statistiskt underlag för alla dom barn som upplevt en förlust av bonusföräldrar, bonussyskon, mor-/farföräldrar, mostrar, farbröder, nära vänner och andra viktiga personer.

‍

Vad säger lagen?

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (5 kap. 7 §) har barn rätt till information, råd och stöd när en förälder, eller annan viktig vuxen som barnet varaktigt bor med, är allvarligt sjuk eller avlider.


Sedan januari 2020 regleras också Barnkonventionen av i svensk lag. De fyra grundprinciperna i Barnkonventionen, som alltid ska beaktas, är:


• Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
• Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
• Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.
• Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som rör dem, och få den respekterad.


Utöver det finns ytterligare 3 artiklar som är aktuella för barn i sorg:


• Artikel 17: Alla barn har rätt att få tillgång till information.
• Artikel 18: Föräldrar/vårdnadshavare ska ges lämpligt stöd så att de kan fullgöra sitt ansvar för barnet.
• Artikel 24: Alla barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till hälso- och sjukvård.

‍

Psykisk hälsa hos barn i sorg

Att förlora en nära viktig person, är bland det mest traumatiska som ett barn kan vara med om. Förlusten kan ge konsekvenser för barnets psykiska hälsa på kort och lång sikt. Forskning visar att dessa barn har risk att utveckla depression, ångest, posttraumatisk stress, sömnsvårigheter, självskadebeteende, koncentrationssvårigheter, komplicerade sorgereaktioner och risken för att ta sitt liv. Dessa barn utvecklar också riskbeteenden som ökad konsumtion av alkohol och droger eller hamnar i kriminalitet. Reaktionerna påverkas av barnets ålder, utveckling, kommunikation i familjen, det sociala nätverket runt barnet, tidigare erfarenheter och relationen till den som dött.

‍

Fysisk hälsa hos barn i sorg

Barn i sorg kan uppvisa olika fysiska symtom, men det kan vara svårt att veta om dessa symtom är på grund av sorgen eller om en bakomliggande eller begynnande sjukdom ligger till grund för symtomen. Ett ökat fokus på kroppsliga symtom kan leda till tydligare eller mer uppmärksamhet från vuxna och därför också ses som ett rop på hjälp, att barnet inte mår bra. Barn kan också uppvisa symtom som den som dött hade, vilket kan vara oroväckande för den vuxna. Vanliga fysiska symtom för barn är huvudvärk, magont, aptitförlust och värkande muskler. En del barn kissar också på sig, även uppåt i åldrarna.

‍

Stöd till vårdnadshavare och andra viktiga vuxna nära barnet

När någon i familjen, eller i barnets nära omgivning dör, måste den kvarvarande vårdnadshavaren eller andra viktiga vuxna hantera både sina egna sorgereaktioner och barnens. Samtidigt är det också en mängd praktiska frågor och problem som skall lösas. Vårdnadshavaren måste räcka till både känslomässigt och praktiskt. Familjer i sorg är i behov av såväl rådgivning som konkret stöd från sin omgivning. Vårdnadshavare ställs inför nya frågeställningar, så som hur man bör prata med barnet om det som sker och många behöver resonera kring exempelvis visning, begravning, ritualer, årsdagar och nya vardagliga rutiner.