Om sorg

Om sorg

"När pappa dog försvann mamma i n i sig själv och vi fanns inte längre för henne. Hon var som en zombie och när hon tittade på oss fanns det ingenting i

hennes blick. Den var helt tom, som om hon tittade inåt. Alltså, hon sa ingenting om det sedan, försökte inte ens förklara varför hon blev sån, och vad som hände inom henne. Hon bad bara om ursäkt, bad oss om förlåtelse som hon sa, undrade om vi någonsin kunde förlåta att hon glömde bort oss i sin sorg.

Men hon försvann in i sig själv för att kunna möta pappa där någonstans, i en annan verklighet.

Så bestämde hon sig för att komma tillbaka till oss, för vi var levande och behövde henne"

Citat ur"Döden finns liksom" av Marie Chantal Long

Sorg är det vi känner när vi har mist någon som stod oss nära. Du kanske tycker att du inte är normal, du känner inte igen dig men du är normal. Det du känner hör till sorgen.

Vi förstår kanske att vi inte längre kan dela tankar, känslor och upplevelser med den som avlidit. Att förlora någon som betytt mycket är en mycket stressande och påfrestande händelse. Det finns forsning som säger att det är den mest stressande händelse
människan kan utsättas för. Vi reagerar olika och ibland kan det dröja lång tid innan man orkar prata om det som hänt. I Randiga Huset vet vi att det är värdefullt och till stor hjälp att få träffa andra som varit med om en liknande händelse i sitt liv. Det kom även forskningen som gjordes efter tsunamin fram till i sina slutsatser när stödet som gavs till de drabbade utvärderades.

Varje människa och varje sorg är unik men vi kan känna igen oss i varandras upplevelser.

Många talar om sorgens uppgifter. Dessa är nödvändiga för att man ska orka fortsätta i livet. Forskaren William Worden skriver i sina rapporter att uppgifterna är följande:

- Acceptera innebörden av förlusten

- Arbeta sig igenom sorgens smärta

- Anpassa sig till nya levnadsförhållanden utan den döde

- Känslomässigt omplacera den döde och gå vidare i livet.

Varför måste vi sörja?

Att sörja är att förbereda sig för att gå vidare i livet på ett bra sätt trots att någon närstående har avlidit. Kanske har vi dessutom tvingats lämna vårt gemensamma hem eller något annat viktigt bakom oss i samband med dödsfallet.

Det kan vara svårt i början men en del av allt det man upplevt tillsammans med den avlidne kan man ta med sig i sitt fortsatta liv.

Hur länge sörjer man?

Det går inte att säga. Det finns många teorier om sorgens förlopp. Vår erfarenhet är att sorgen oftast går fram och tillbaka som ett rörligt förlopp där den sörjande klamrar sig fast vid det förgångna samtidigt som hon eller han känner sig för i nutiden. Den sörjande växlar mellan att fly tillbaka till minnen och komma tillbka till nutid. Så småningom kan

den sörjande även börja se en framtid.

Kan någon annan veta eller bestämma hur jag ska sörja?

Det är viktigt att inte jämföra eller gradera olika människors sätt att sörja. Varje sorg är unik och vi har alla olika sätt att uttrycka den.

Många sörjande och även deras omgivning kan ibland bli oroliga och tro att det är något fel på de sörjande när de märker att de reagerar annorlunda än förväntan. Omgivningen kan tycka att det tar för lång tid, att man ska flytta för att undvika minnen, att "nu får du

väl i alla fall rycka upp dig". Ingen vet hur vi själva kommer att reagera den dag vi själva står där med upplevelsen att förlora någon. Först då vet vi hur vi själva reagerar men

inte hur det var för den vi mötte.